1

Ovisshet - kanske den värsta känslan...

Idag blev en annorlunda dag. Ni vet när man kliver upp ur sängen och känner att idag skall bli en bra dag. Äntligen skall sonen få gå till förskolan efter att ha varit hemma i en vecka. Äntligen är han frisk. Den känslan försvann snabbt. Ludwig satte sig i fotöljen och kollade på Bolibompa medan jag gick ner för att hämta kläder. När jag kommer upp ser jag att han ligger ner, jag går fram och ser att svetten rinner i håret, han har svettpärlor på näsan. Jag försöker få kontakt med honom men han är borta, sover riktigt djupt ser det ut som. Tar tempen som visar 35,2...tänker att den visar fel. Ringer Vårdguiden som i sin tur kopplar vidare till ambulans. Själv tänkte jag inte ens i de banorna...och då när 112 tog över samtalet blev allt så stressigt. Jag försökte väcka honom och be honom titta på mig, ibland gjorde han ett försök men blundade igen. 
Ambulansen var här på 10 minuter, de kollade syreupptagningsförmågan och tog tempen..som visade 35,2. De bråkade lite med honom och han piggnade till. Han t.om satte sig upp! Så skönt. De frågade om vi ville åka med eller stanna hemma och vi valde att stanna hemma. Allt såg ju bra ut. 

Efter att ambulansen åkt somnade han i min famn en stund, när han vaknade fick han en smörgås och när han tog emot den skakade han jättemycket. Jag tänkte blodsocker direkt!
Jag tog bilen till vårdcentralen eftersom det kändes som att det måste finnas en orsak. 
Det första läkaren säger är Epilepsi! Men det är svårt att veta, inga tecken på tungan eller något annat. Vi tog sänkan också som var lite förhöjd, blodsocker glömde de bort. Nu skall vi ha koll på honom de närmsta timmarna...Han sov 3,5 timme middag så hans dag har varit väldigt tröttsam. 
Åå jag vet inte...jobbigt att inte veta..är det blodsockret? Anfall? Eller en infektion som tröttar ut honom?

Skall försöka sova lite om det går..lär ju ligga och lyssna på den lille och lär vakna av minsta lilla ljud. 



La sig på golvet på vårdcentralen...



Kommentarer:

1 Lotta:

skriven

Usch och fy va jobbigt :( kramar till er

Kommentera här: